Hidden Agenda
”Enemy of the State möter Exit Wounds” utlovar omslaget. Jag är besviken. Sure, likheter med Enemy of the Sate finns där. Hidden Agenda innehåller avancerade datasystem hit och dit, korrumperade amerikanska underrättelsetjänster hit och dit, och en story som i grunden är relativt snygg och välskriven, prydd med ett par godkända vändningar. Men hur roligt är det egentligen? Vad jag saknar är en motsvarighet till Exit Wounds tafatta Steven Seagal, eller den Dolph jag älskade i Red Scorpion. Dolph Lundgren år 2001 har till skillnad från Van Damme och Steven Seagal utvecklat sitt skådespeleri, och är idag en godkänd skådis, om än en torr, tråkig och medioker sådan. Det är synd. Jag hade hoppats att hans nivå skulle ha stagnerat vid de fantastiska ”I’m all ears”-ambitioner han hade under Universal Soldiers-tiden. Brud: Everything okey?
Dolph: Yeah. Why?
Brud: Well, you're looking at me like I have nothing on.
Dolph: ...
Nästa Dolphan-film ska iaf få bli en av hans egenregisserade filmer. The Defender eller The Mechanik, vilka jag redan älskar pga av de fantasifulla titlarna!

0 Comments:
Post a Comment
<< Home