Simon Sez
Dennis Rodman hade en sorgligt nog ganska kort karriär som actionskådis. Jag har inte sett "Cutaway" och vet inget mer om den än att man hoppar fallskärm i den, men Tsui Harks "Double Team" där Dennis spelar mot Van Damme hör ju till toppskiktet av den senares filmer, komplett med eld, tigrar och Tsui Harks underbara blandning av halsbrytande klippning och manus lika fulla av logik som Van Dammes skådespelande är fullt av känsla. Dennis Rodmans flamboyanta karaktär gör honom till en bra mycket intressantare actionskådis än de rappare som gjort film med Steven Seagal (för att bunta ihop alla svarta skådisar som gjort sig kända för något annat än skådespeleri). Jag tycker helt enkelt att Dennis är ganska häftig. Det ska dock sägas med en gång, "Simon Sez" är ingen speciellt bra film. Emma Sjöberg är, well, snygg i alla fall och miljön är ypperlig (actionfilmer borde alltid spelas in i södra frankrike, de underbara miljöerna var mångt och mycket det som räddade den ganska ihåliga "Transporter").
Actionscenerna och fotot är, trots vad recensionerna på IMDB hävdar, överlag rätt bra. Framförallt finns en scen där Rodman och Emma slåss med dukar som bjuder på fin standardhongkongaction. Filmens största problem är dock sidekicksen. Visst, det är väl i princip bara "Knock Off" som lyckas med att ha en lagom bra comic relief (och vem? Rob Schneider, världens kanske numera mest sorgliga "komiker", av alla!), men i Simon Sez är det helt absurt. Inte nog med att Simons egna medhjälpare, två nördiga munkar, ska vara roliga hela tiden, han träffar dessutom tidigt i filmen en viss Nick Miranda, som mycket väl kan vara den jobbigaste sidekicken, ja kanske den jobbigaste karaktären i hela filmhistorien.
Tänk på filmen "Dum & Dummare" och scenen där Jim Carrey försöker göra "the most annoying sound in the world". Ta nu det ljudet, eller i alla fall den ljudambitionen, och förvandla det till en filmkaraktär så har du ungefär det humoristiska svarta hål som är Dane Cooks rollprestation. Filmen pendlar mellan vanlig actionkomedi och någon sorts "crazy" improvisationkomedi där Cook tillåts stå och "vara rolig" i flera minuter i sträck. Det är som om regissören inte riktigt visste vad för sorts film han ville göra - en galen komedi med inslag av action eller en action film med inslag av galen komik. Detta problem att blanda humor och action brukar ju framförallt vara tydligt i hong kongaction, där den primitiva asiatiska humorn (som fortfarande är helt fast i snubbelhumorns träskmark) exempelvis förstör en i övrigt rätt snygg film som Tsui Harks "Peking opera blues".
Aldrig har jag hatat så som jag hatade Dane Cook under den en och en halv timma som "Simon Sez! pågick. Rodman då? Helt klart godkänt. Han är inte riktigt lika snygg och extravagant som i "Double team", men hans långa kropp gör honom till en ganska intressant fighter. Jag hade gärna sett fler actionroller för honom, men det verkar knappast troligt. Vad Dane Cook gör nu? Om man ska tro IMDB så jobbar han faktiskt fortfarande, ganska mycket verkar det som. Det är en sjuk och orättvis värld vi lever i!
Jag minns förresten ingenting av filmens handling. Jag tror Rodman spelade någon agent av något slag (jag skulle iofs kunna tänka mig en mer lämplig hemlig agent än en två meter lång, rikligt piercad afroamerikan med blonderat hår) och så är det en kidnappningshistoria eller något sådant.
Filmen är svår att hitta torrents till, men går ibland på teve på natten, eller finns på vhs i en välsorterad (eller osorterad) videobutik.
Actionscenerna och fotot är, trots vad recensionerna på IMDB hävdar, överlag rätt bra. Framförallt finns en scen där Rodman och Emma slåss med dukar som bjuder på fin standardhongkongaction. Filmens största problem är dock sidekicksen. Visst, det är väl i princip bara "Knock Off" som lyckas med att ha en lagom bra comic relief (och vem? Rob Schneider, världens kanske numera mest sorgliga "komiker", av alla!), men i Simon Sez är det helt absurt. Inte nog med att Simons egna medhjälpare, två nördiga munkar, ska vara roliga hela tiden, han träffar dessutom tidigt i filmen en viss Nick Miranda, som mycket väl kan vara den jobbigaste sidekicken, ja kanske den jobbigaste karaktären i hela filmhistorien.
Tänk på filmen "Dum & Dummare" och scenen där Jim Carrey försöker göra "the most annoying sound in the world". Ta nu det ljudet, eller i alla fall den ljudambitionen, och förvandla det till en filmkaraktär så har du ungefär det humoristiska svarta hål som är Dane Cooks rollprestation. Filmen pendlar mellan vanlig actionkomedi och någon sorts "crazy" improvisationkomedi där Cook tillåts stå och "vara rolig" i flera minuter i sträck. Det är som om regissören inte riktigt visste vad för sorts film han ville göra - en galen komedi med inslag av action eller en action film med inslag av galen komik. Detta problem att blanda humor och action brukar ju framförallt vara tydligt i hong kongaction, där den primitiva asiatiska humorn (som fortfarande är helt fast i snubbelhumorns träskmark) exempelvis förstör en i övrigt rätt snygg film som Tsui Harks "Peking opera blues".
Aldrig har jag hatat så som jag hatade Dane Cook under den en och en halv timma som "Simon Sez! pågick. Rodman då? Helt klart godkänt. Han är inte riktigt lika snygg och extravagant som i "Double team", men hans långa kropp gör honom till en ganska intressant fighter. Jag hade gärna sett fler actionroller för honom, men det verkar knappast troligt. Vad Dane Cook gör nu? Om man ska tro IMDB så jobbar han faktiskt fortfarande, ganska mycket verkar det som. Det är en sjuk och orättvis värld vi lever i!
Jag minns förresten ingenting av filmens handling. Jag tror Rodman spelade någon agent av något slag (jag skulle iofs kunna tänka mig en mer lämplig hemlig agent än en två meter lång, rikligt piercad afroamerikan med blonderat hår) och så är det en kidnappningshistoria eller något sådant.
Filmen är svår att hitta torrents till, men går ibland på teve på natten, eller finns på vhs i en välsorterad (eller osorterad) videobutik.